Köpguide

Vad ska man tänka på när man ska köpa laptop eller netbook? Det är lätt att fastna i en djungel av begrepp och bokstavskombinationer. På den här sidan skall begreppen redas ut, och du får veta vad det egentligen är du köper.

Processor:
Att veta vilken processor man bör ha i datorn man köper är verkligen inte lätt. För det första finns det två olika märken som dominerar processormarknaden: Intel och AMD. Då Intels processorer används i mycket större utsträckning på bärbara datorer väljer jag främst att skriva om dessa.
Intel har två budgetprocessorer. Intel Celeron och Intel Atom.

Intel Atom används i Netbooks och minidatorer främst för att de är väldigt små och väldigt strömsnåla. Dock har de också väldigt begränsad prestanda. Du ska verkligen försöka undvika en Atom-processor om du kan.

Intel Celeron är samlingsnamnet för Intels budgetprocessorer och har hängt med länge på marknaden. Intel Celeron finns även i en dubbelkärnig variant som heter Intel Celeron Dual Core (förväxlas ej med Intel Core 2 Duo). För mer avancerade användare kan det vara intressant att veta att Celeron-processorer är lätta att överklocka mycket, och att detta kan göras enkelt, men för vanliga användare är det information att bortse från i valet av processor.

Intel Pentium är processortypen som satt i mer avancerade datorer under många års tid. Om det står att en dator har en Intel Pentium-processor har den förmodligen några år på nacken. Leta vidare.

Intel Core är liksom Pentium en äldre teknik som ersatts av Core 2.

Intel Core 2 är den processortyp som används i laptops de senaste åren. Det är fortfarande den absolut vanligaste processortypen och endast ett fåtal nya laptops har nyare processor än Core 2. Intel Core 2 finns i flera varianter beroende på hur många kärnor processorn har. I Laptops används vanligtvis Intel Core 2 Duo som är en processor med dubbla kärnor. För stationära datorer används ofta Intel Core 2 Quad som är en fyrkärnig processor. Det finns även ovanlig variant som heter Core 2 Solo, men denna kommer du förmodligen inte att stöta på.

Hur många Ghz behöver man?
Det kan finnas allt mellan 1,2 till över 3,0 Ghz på marknaden idag. Generellt sett kan man säga att ju högre Ghz desto snabbare dator, men då måste man se till att det är samma sorts processor, eftersom en 2,0 Ghz Celeron är enormt mycket sämre än en 2,0 Ghz Core 2 Duo. För att ha en dator som fungerar till att redigera bilder i ganska hög upplösning, titta på video i hög upplösning och liknande medelmåttigt krävande uppgifter klarar man sig på en Core 2 Duo processor runt 2,0 Ghz. Självklart skadar det inte att ha en snabbare, men det är inte nödvändigt.

Vad betyder bokstäverna efter processortypen?
Det är inte bara vilket märke, vilken sorts, och hur många Ghz som man behöver hålla koll på. Dessutom står det nästan alltid en siffer och bokstavskombination efter processornamnet t.ex P8800 eller T6700. Detta är processorns modellbeteckning. Detta är lite för krångligt att sätta sig in i, så tag råden ovan i beaktning och bry dig inte för mycket om du köper en P eller T eller 6600 eller 6700.

Grafikkort:
När det gäller grafikkort så finns det några saker du behöver tänka på främst. För det första: Ska du göra något grafiskt på din dator så måste du ha ett dedikerat grafikkort. Det räcker inte med ett inbyggt grafikkort. Hur vet man detta? Titta på raden för grafikminne. Där ska det stå att det finns t.ex 512 Mb Dedikerat grafikminne. Om det står Delatgrafikminne och det inte finns något dedikerat kan du räkna med att datorn inte kommer att klara av några tunga uppgifter alls. Du blir begränsad till att surfa och mejla med din dator.

När du kollat så att det finns dedikerat grafikminne så behöver du framförallt titta på hur mycket dedikerat minne som finns samt vilken typ av grafikminne det är. Dagens laptops har mellan 256Mb och 2048Mb grafikminne. Ju mer desto bättre om du ska göra avancerade saker på din dator.
Det finns två typer av grafikminne idag: DDR2 och DDR3. Det är mycket viktigt vilken du väljer. Jag rekommenderar DDR3 i alla lägen. Det kan till och med vara bättre att välja 256Mb DDR3 framför 512Mb DDR2.

Det kan också vara intressant att titta på vilken tillverkare och vilket modellnummer grafikkortet har men gräv inte ner dig i det utan nöj dig med det jag beskrivit ovan.

Hårddisk:
Det mest intressanta med hårddisken är såklart hur stor den är. Storleken mäts i Gb eller Gigabyte. En normal hårddisk idag är mellan 160 och 1000 Gb. Det är dock inte enbart storleken som spelar roll.
Den absolut vanligaste typen av hårddisk är SATA. En SATA hårddisk är helt enkelt en skiva som lagrar data. Skivan spinner med en viss hastighet. Den hastigheten är mycket intressant när man väljer hårddisk. Det finns hårddiskar som spinner 4200 Rpm (varv per minut) och upp till 7200Rpm. Ju snabbare varvtal desto snabbare går det att spara och komma åt information från hårddisken. Samtidigt drar datorn betydligt mer ström då, så det kan vara läge att välja en hårddisk mitemellan t.ex 5400Rpm för att inte kompromissa för mycket åt något håll.

Om du är ute efter en riktigt avancerad eller en riktigt liten dator kanske du stöter på ett annat hårddiskformat än SATA, som heter SSD. Detta är en såkallad flashhårddisk, som inte har några rörliga delar och fungerar precis som ett usbminne. Dessa är väldigt små, tåliga och snabba vilket är stora fördelar. Dock är de fortfarande ganska dyra, och därför används de endast i dyrare datorer än så länge.

Batteri:
Batteriet är för många en av de viktigaste om inte den viktigaste detaljen när det kommer till en bärbar dator. Hur vet man hur bra batteriet är? Ofta finns en angivelse på hur många timmar batteriet håller. Denna stämmer dock sällan. Du bör söka efter en oberoende recension för att få fram den verkliga batteritiden. För att veta ett batteris styrka tittar man på antalet celler. Det finns allt mellan 2 och 8 celler i ett laptopbatteri. Ibland finns det olika batterier att köpa beroende på hur mycket batteritid man önskar och hur mycket man vill kosta på sitt batteri.
Tänk också på att ju mer avancerade komponenter du har i din dator, desto kortare batteritid kommer du få.

DVD:
DVD är inte så mycket att orda om. En DVD-brännare finns i de flesta datorer idag. Ibland också Dual Layer vilket innebär att du kan bränna DL skivorna med dubbelt så stort utrymme på. Om det är en minidator du ska köpa så har den förmodligen inte DVD-läsare. Ta en funderare på om du behöver det eller inte!

Blueray:
Blueray är uppföljaren till DVD. Dels är blueray för att spela filmer av mycket högre kvalitét än DVD. Med en HD-skärm eller datorn kopplad till en HD-Tv får du stor glädje av en bluerayläsare.
Det finns även blueray-brännare idag. Dessa ger blueray ett andra syfte. Förutom att använda det till just film kan man lagra data på Bluerayskivor. En bluerayskiva rymmer 10 gånger mer än en DVD, men kostar också 10 gånger mer. Det kan ändå vara ett värdefullt lagringsmedium, men tänk på att om du ska dela med dig av informationen måste personen ha en bluerayläsare för att kunna ta emot den.

USB:
USB är standardporten för de flesta apparater man kopplar in till datorn. Allt mellan skrivare och USB-minnen använder USB-porten. Se till att datorn har tillräckligt många USB-portar.

HD:
Om datorn har en skärmupplösning som är mer än 720 pixlar (bildpunkter) på höjden räknas din skärm som High Definition – HD. En vanlig upplösning på en laptop kan vara 1600*900 Pixlar vilket alltså räknas som HD-upplösning.

Full HD:
Om skärmen har en upplösning som är 1080 pixlar eller mer på höjden räknas den som Full HD. Detta är den högsta definitionen som finns idag. Generellt sett är det lite för hög upplösning på en laptop. Det är lätt att det du har på skärmen blir för litet om du har för stor upplösning… Ju högre upplösning desto mindre blir dina ikoner, bokstäver och bilder på skärmen…

HDMI:
HDMI är ett sätt att överföra HD-bild och HD-ljud. Om din dator har en HDMI-utgång är den enkel att koppla till HD-tv.

DVI
DVI är en annan form av HD-utgång som dock är väldigt ovanlig.

LED:
LED är den nya, strömsnåla, smala och väldigt ljusstarka skärmtypen som kommer att sitta i fler och fler datorer framöver. Dessa skärmar är otroligt bra och om du kan hitta en dator med LED-skärm skall du verkligen prioritera det. Det är dock ofta betydligt dyrare men det är definitivt värt det!

Wide screen:
Detta betyder att förhållandet mellan skärmens bredd och höjd är 16:9 alltså bredbild.

16:9:
Skärmformatet bredbild beskrivs som förhållandet mellan längd och bredd vilket är 16:9.

Numeriskt tangentbord:
Om du ska slå in mycket siffror på din dator kan det vara lönt att kolla om den har numeriskt tangentbord. Detta är det lilla siffertangentbordet som sitter till höger på tangentborder. Jag tycker dock inte att du ska prioritera det framför ett riktigt bra tangentbord.

Ljudkort
Ljudkortet på en bärbar dator behöver man inte fokusera jättemycket på. Det var tidigare intressant att ha en ljudutgång för att koppla till hemmabiosystem, men eftersom dessa helt ersatts av HDMI-utgången idag är det inte så intressant.

Minneskortsläsare:
Vad höar din kamera för minneskort? Det är verkligen smidigt att ha en inbyggd minneskortsläsare i datorn, så att man slipper hålla på med kablar och externa minneskortsläsare och liknande. Se till att datorn du köper har erfoderligt minneskortsformat. Ex. Sony Vaio har bara stöd för SD och Memorystick, så om du har Compact flash eller XD som minneskortsformat får du ha en extern läsare. SD är absolut vanligast och alla datorer har idag stöd för SD!

3G eller WWAN:
Detta är en intressant funktion som börjat komma i lite mer avancerade datorer. Detta är helt enkelt möjligheten att sätta i ett simkort i datorn och använda sitt mobila bredband utan att ha ett extern modem (en så kallad dongle). Det som kan vara intressant att kolla upp här är om du kan ta ut simkortet utan att stänga av datorn och plocka bort batteriet. Om du inte behöver den här funktionen, kan det vara lönt att köpa en dator utan den, eftersom 3G-funktion ofta drar upp priset.

WLAN:
Detta är den vanliga trådlösa nätverksfunktionen som finns i alla datorer idag. Det finns ett antal olika standarder, men är inget man behöver bry sig om som normal användare då alla är kompatibla med varandra.

Bluetooth:
Bluetooth är en annan trådlös standard som finns i de flesta laptops, och i netbooks ovanför den absoluta budgetklassen. Varför skall man ha bluetooth? Det är en trådlös överföringsstandard som går att använda för kommunikation med andra datorer, telefoner och en mängd andra enheter. Till exempel kan du använda din mobiltelefon som trådlöst modem via bluetooth. Du kan enkelt skicka filer

Ethernet:
Ethernet är den vanliga typen av nätverkskabel, som behövs för att kunna ansluta till ett trådbundet nätverk. Om du ska köpa en resedator, tänk på att det oftast inte finns WLAN på Internetcaféer i Asien, så köp en dator med möjlighet att koppla in kabel.

Kensington:
Kensington finns på de allra flesta datorer och är en, enligt mig, inte särskilt användbar funktion. Kensington är ett låssystem som möjliggör att låsa fast laptopen med en kabel, som fästs i “kensingtonhålet”. Bra för butiksdemonstrationer etc.

Saknar du något i Köpguiden? Hör av dig till oss så fyller vi på den!
Vi erbjuder även personlig rådgivning utan kostnad.